Sten-Börjes sång

(mel. 'Emil i Lönneberga')

Hör nu på govänner så ska jag för er berätta,
vad Sten-Börje gjorde, det är nu länge sen.
Men nog sitter stanken kvar i Börjes gamla etta,
efter den där dagen då Börje fan sin vän.

Hujedamej så full han var, ej värre tänkas kan.
Han vakna utan pungen kvar och lemmen i sin hand.

Hör nu på govänner så ska jag för er förtälja,
vad som hände Börje den dan vi tänker på.
Jo han gick till krogen för att sina tjänster sälja,
någon trevlig kvinna, det hoppades han på.

Hujedamej så full han blev, ej värre tänkas kan.
Han satt i baren länge nog innan han någon fann.

Efter några helrör hitta han en Lise-Lotte,
och nog var han ivrig att föra henne an.
Hem till Börje bar det av i ilfart på en moppe,
men han tappa lusten när kläderna försvann.

Hujedamej så full han var, ej värre tänkas kan,
och inte blev det bättre av att han fick hem en man.

Börje blev så chockad att han sakna kommentarer,
sprang sen hela vägen till djurparken i stan.
För han hade tröttnat på att ragga runt på barer
och där bakom gallret han kärleken nu fann.

Hujedamej så full han var, ej värre tänkas kan,
Sten-Börje hitta rätt till slut, men är ej längre man.

Kom ihåg den läxa som Sten-Börje har fått lära,
kanske är det mysigt med djur kring sin missil.
Men när det gäller stunder då man vill va' lite nära,
gosa under täcket, ta ej en krokodil.

Hujedamej så full han var, ej värre tänkas kan,
och vill du då ha lemmen kvar sätt hellre på ett lamm.