Fasta avdelningar
Ordlistan innehåller många av de termer och
konstiga ord man stöter på när man pratar om
programmering. Hittar du inte ordet du söker? Följ länken
nedan för att skicka in din fråga.
En guide som svarar på de vanligaste frågorna om
hur man bör tänka när man programmerar. Saker
som att strukturera sin kod, modulärt tänkande med
mera.
Källkodsexempel i många olika imperativa språk som
förklarar olika algoritmer och visar hur program kan se
ut i de olika språken.
En guide för dig som vill lära dig grunderna kring
HTML och hemsidebygge. Inga förkunskaper krävs. Allt
man behöver kunna för att bygga upp en enkel sida
gås igenom i tio korta kapitel.
Har du en programmeringsrelaterad fråga som inte
besvaras här? Skicka då in den. Svaret dyker oftast
upp inom några dagar.
|
|
Mest läst just nu
En mycket viktig egenskap för ett programmeringsspråk är förmågan
att bryta upp stora stycken kod i mindre delar. Detta är viktigt
ur två avseenden. Dels för att öka läsbarheten. Det är mycket
lättare att få överblick över ett litet stycke kod än det är att
få överblick över ett stort stycke kod. Och dels för att man genom
att bryta ut kod som används på flera ställen i ett program kan
undvika att skriva samma kod flera gånger. Kodduplicering är i
allmänhet dåligt och leder ofta till fel i program när man
uppdaterar koden på ett ställe men glömmer ett annat.
Pekare, referens och adress... Kärt barn har många namn. Det
pekaren pekar på, referensen refererar till och adressen
lokaliserar är helt enkelt en plats i datorns minne. En
minnescell. Man kan se minnet i datorn som en gigantisk array av
bytes, och adressen är då helt enkelt indexet i arrayen. Det
finns många skäl till att man som programmerare bör känna till
pekare och ha någorlunda koll på hur de fungerar och framför allt
hur de inte fungerar, även om man endast jobbar i högnivåspråk som
av en eller annan anledning påstår att de inte har några pekare.
Det finns en sak som man som programmerare måste lära sig att
älska. Den är en viktig del av den grundläggande teoretiska
datavetenskapen och är i princip omöjlig att undvika oavsett val
av programmeringsspråk. Den har förmodligen många namn, men det
som används av Uppsalas datavetare och således också av mig är
consbox. Faktum är att consboxen är så omtyckt att den blivit
symbol för den datavetenskapliga utbildningen vid Uppsala
universitet.
Argument används för att skicka data till program och funktioner.
Exceptions, eller undantag som det heter på svenska, skapar man då
man stöter på något som är så fel eller ovanligt att man inte kan
fortsätta med det man skulle göra. I språk som Java säger man att
man kastar undantag (throw), i andra språk kan det heta raise.
Man höjer alltså en flagga för att signalera att metoden inte
avslutades så som den normalt brukar avslutas.
|
